Heypalo.

Igår var jag och såg på min första film i båstads filmfestival. Ikväll ska jag se min andra film vilket ska bli intressant då det är Almodovars nya (Abrazos Rotos). Men filmen igår var inte heller dålig, den hette Il Divo och vann tydligen jurypriset i förra årets Cannes (08). Filmen handlar om den maffia-relaterade-anklagade (kan man beskriva det som så?) fd. premiärministern Giulio Andreottis liv i politiska Italien under 80-90 talets. Han hade ett stort samspel med både maffia och kyrkan som filmen visade men har än så länge inte lyckats bli fälld för de mord och mutanklagelser han har gjort. Det har också spekulerats mycket om det inte var han som var huvudmannen i P2 (lobby grubben som stundtals styrde italien under 40-70 talet, känt som staten inom staten, Berlusconi var också medlem i P2).
Ett svårt och komplicerat ämne att kunna förmedla sin publik med men regissören lyckas väl och jag tror att om man är mer insatt i den italienska politiken (en ren cirkus) så har man det ännu enklare att följa med i de snabba framrycken som filmen går i. Bra soundtrack och grymt foto tillsammans med alla de skumma karaktärerna gör denna filmen till en av de mest intressanta som jag har sett iår, utan tvekan.
Kolla in introt på filmen här:
Det han mumlar om ibörjan är hur hans läkare hade fel när han sa att Giulio bara hade 10 månader kvar att leva, läkaren är nu död, men Giulio har konstant migrän och testar därför alltid nya läkemedel och andra medel mot huvudvärken. Som här i början: akupunktur.

Dagens läskigaste artikel.
http://www.dn.se/livsstil/visby-stockholmsveckan-stefan-kohler-ulf-skarin-marta-wahlstedt-fanny-soderlund-gustaf-engstrom-1.914350
Här finns citat som:
"På en av strandklubbens solbäddar sitter Stefan Köhler från Stockholm. Han är 23 år och pluggar industriell ekonomi. En gång spontanflög han helt oplanerat till Miami direkt efter en fest på nattklubben White Room i Stockholm. En annan gång bar det av till Amsterdam på fyllan."
Och jag som blev så glad när jag spontan köpte en film, jag tror t om att jag är gladare än den dera stefan.
--
"Stefan själv säger att han är student i första hand. Ändå har han råd att festa både i Båstad och Visby, bo på fint hotell och dricka vin och drinkar från lunchtid varje dag. På den raka frågan ”Är du miljonär?” drar han sig för att ge ett rakt svar.
– Vem vet, säger han och ler brett."
--
och så lite männsklighet:
"– Vi kan inte förstå det här. Jag vill bara gå fram och fråga om någon av dem verkligen är lycklig. Jag stod nyss och tittade på en tjej som dansade på en av båtarna med ett glas vin i handen, hon var så inne i sig själv att hon kan inte få något som helst utbyte av det sociala umgänget."

Läs artikeln och förundras över dessa människor. Jag blir bara avskräckt utav deras naivitet och nonchalans mot de som de tittar ner på.
Igår var jag på fulfest, där var alla klädda som hippies och var allmänt fula som temat löd. Där spilldes ingen sprit och ingen gick runt och skröt om hur mycket de spenderade på sina sommrar. Här spelade grannen och hans band som underhåll och varma tal från hjärtan hölls för födelsedags paret/barnen. Sen kom lite regn och senare spelades lite dansbands musik samtidigt som ungdomarna gick ut för att ta frisk luft.
Jag besökte båstad dagen efter tennisveckan, det var öde. Jag åt en god middag hos Alexanders mor och avslutade kvällen med en öl på hamnkrogen, där fanns kanske fyra-fem andra personer från stockholm som verkade lika glada som mig över att allt var slut. Till nästa år ska jag med mina dokumentär-skills filma detta, det ska bli mitt mål haha.
NP: Depot, Depot- Tom Waits.