Heypalo.

En kopia ifrån Projektisyd-bloggen. Ni kan kolla in den vidare på www.projektisyd.se och välja latinamerika.
Självfallet ska jag skriva lite mer personliga inlägg här med, men tiden är knapp. Ni får njuta av lite random bilder istället!
mors.

Nu har en tredjedel av kursen gått och visst känns det som att tiden bara flyger förbi. I Fortaleza kan man inte direkt märka hur tiden förändras, kanske på värmen men inte utöver det.
Turistsäsongen har börjat igång och i Beira-Mars fasader kryllar det av vita människor som trängs längs strandpromenaderna. Då är det skönt att kunna bo i sitt lilla hus ute i Benfica, universitetsområdet där vi bor och som kallas lite för Fortalezas "bohem" område.
Arbetet har börjat om på ruta ett igen. Det blev nämligen inget REJUMA möte i Belem som alla hade förväntat sig och då sprack vår första film därmed. Men det tog inte lång tid innan vi påbörjade med två helt nya fräscha projekt, ett mer eget och en mer med organisationen. Det är något ni får veta mer om senare.
Bosse har också varit här och besökt oss under ett par dar! Vi försökte visa honom det lilla som fanns i vår by och han blev också väl omhändertagen av organisationen Terrazul. Utöver att han fick följa med Terrazul i deras arbete fick han också besöka några förorter och deras verksamheter.
Det är mycket snack om COP15, Köpenhamns mötet, inom Terrazul. Det är många aktiviteter inför de dagarna mötet hålls och nästa helg ska vi samordna en festival här på närmsta torget med live-musik och massa bra budskap om varför vi ska värna om vår miljö. Jag och Clara ska hjälpa till med det "digitala" dvs. projektorn som ska visa filmklipp och bilder. Förutom det har jag hjälp till Terrazul med deras Fanzine, så om ni har vägarna förbi Köpenhamn under mötet och träffar några brasilianska människor håll utkik efter den!
Det finns nog inte mycket mer att rapportera om nuläget. Snart tar första halvåret slut och då kommer vi befinna oss på mittmöte nere i Uruguay där vi kommer träffa resten av latinosarna tillsammans med Tobias. Det ser vi också fram emot!

nu ska jag berätta om boendeläget här i Fortaleza.
Ja det var längesen jag skrev i denna bloggen. bloggen som just föddes när jag kom hit till denna kontinent för första gången.
men nu är jag tillbaks till Fortaleza och jag och Clara har äntligen hittat ett fint litet hus i ett mysigt kvarter.
Det är ett stort hus, tre rum (vi har gjort fyra), sal, tvättrum, toalett och ett kök. en liten passage ut mot gatan precis som min dörr i mitt "rum" också har. vi lever och frodas i vårt lilla kök och sitter där varje kväll och filosoferar, pratar lite och äter en massa god mat. det är första gången som jag har ett "eget" hus, mina känslor går knappt att skriva ner, jag tycker självfallet om allting! rummet är perfekt, köket är det finaste i världen och hängmattan i vår sal är guld värd.
våra grannar då?
I början av gatan bor det en familj som har tagit hand om oss sen vi flyttade in. De driver en liten affärsverksamhet och brukar sälja drinkar under fredagskvällarna vid den stora gatan, vi bor nära Fortalezas största gay-häng, där de tjänar stora pengar som pappan sa stolt. Mamman Sol har lärt Clara att göra allt ifrån farofa till svarta bönor.. mig har hon inte lärt så mycket. Våra grannar precis bredvid oss har iallafall gett mig ett dåligt intryck nu under lördagsmorgonen. Ni ser, vi lever i ett hus med mycket smala väggar och när man försöker sova ut efter tre hektiska utekvällar så väcks man plötsligt av en eurodisco-musik som jag trodde var utdöd för länge sen. I högsta volym spelas det dängor utan dess like för oss och att försöka överrösta den med min musik gick inte.

Jag vet inte riktigt hur mycket mer jag ska skriva. det var en tid sen sist jag skrev men jag har också varit upptagen med andra projekt som projektisyd.se bloggen osv. finns också en hemsida för mina polaroids: här .
tills dess, a luego!

Legiao Urbana var det otroligt populära 80-tals bandet från Brasilien med Renato Russo i spetsen. Deras musik var djupt influerad av The Smiths och det hör man i deras första skivor. Texterna är geniala om den förlorade generationen under Brasiliens diktatur, genom det blev de ett stort fenomen.
Checka in videon Tempo Perdido (Förlorad Tid)

Gary hittade sina mobil bilder på när den Colombianska polisen hjälpte oss med boende. Those were the days.



Man odlade mustasch, hejade på ett botten lag mot brasilien, hällde i sig Skol-öl, åt flod-räkor, palmitos, förundrades av naturens magi och pratade allmänt om livet. Jag skulle verkligen vilja göra om den här resan, utan tvekan.

Nu befinner jag antligen pa europeiskt mark och just nu sitter jag bredvid en trott farmor som inte vill lamna sitt barnbarn. Resan gick bra om inte seg, men bra. Jag fick ga upp 3.20 pa natten i Rios varma natt for att ta mitt flyg vid 5 for att flyga till Sao Paulo. I Sao Paulo var det bara att hoppa pa nasta plan till Bogota och pa planet fick jag tva timmar somn innan planet efter fem timmar (ni kan forsta hur stor kontinenten ar om det tar 5h fran Sao Paulo till Bogota) landade i ett svalt Bogota.
Jag vandrar runt lite i denna colombianska huvudstad, dricker i mig deras goda kaffe konstant for att halla mig i en falsk vakenhet. Jag imponeras av alla militarer runt om i hela staden som ska halla sakerheten, annu mer imponeras jag av de tre vaskkontrollerna jag fick ga igenom i flygplatsen for att hoppa pa mitt flyg. Alltid med fragorna "vart kommer du ifran?, vart ska du till?, hur lange har du varit i Colombia?" och sa det avslutande med ett militariskt leende "trevlig resa och valkommen ater!". Tja vad ska man saga om militarerna dar? Sen var det resan fran Bogota till Madrid. Jag hade sett fram emot en lang skon efter-ett-glas-rott-somn. Men dar jag sitter sa befinner jag mig inom en radie av fem smabarn! Ni laste ratt, jag sitter i en san perfekt position att jag kan hora hela kapellan av barnen ova pa sina skrik.
Det blir knappt nagon somn..tror jag sover tre timmar och da har jag vackts da och da av nagot barn som grater ut sin ilska over nagot. Avianca planen var bra, god service och god kaffe. Vi landar i tid i Madrid, jag far se satelit-terminalen for forsta gangen som ar lugnare an principal-terminalen. Jag far vanta 40min pa min vaska som jag imponerats att den har lyckats komma pa ratta vagar fran Rio de Janeiro via Sao Paulo och Bogota till Madrid. Glad att ingen har rotat igenom den eftersom jag var radd att de skulle beslagta mitt argentinska mate for marujana (det ar valdigt likt).
Hoppar pa metron, byter metro och hamnar i busssationen dar jag koper min biljett till Salamanca. Under tiden kan jag inte riktigt smalta att jag har kommit pa europeiskt mark. Jag har inte riktigt vant mig vid den spanska ordentligheten och renheten runtomkring. Men jag ar allmant glad. Nar jag var som trottast i Bogota satt jag mellan nagra brassar och colombianer och jag kan saga at er att det blev omojligt for att att urskilja portugisiskan och spanskan nar man var sa trott.
Jag markte att jag hade lattare for spanskan har i spanien nu efter min langa resa i latinamerika, kul!

Nej nu ar jag pa plats och ar val omhandertagen. Anda nackdelen var att jag foll i en jobbig forskylning redan efter att ha landat i Madrid pga av luftkonditioneringen i planet. Kylan under natterna har hjalper inte heller. Men dagarna ar varma och skona har i Teixoso. 17-19c ligger medelvardet pa men lite kallare natter saklart. Nu ska jag besoka storahuset och se vilka arbetsuppgifter jag har att se framemot.
Updaten klar. out.

"hah! det finns ju bara ett tag, hur kan han tro att han har tagit fel?" skrattviskar plotsligt min granne at mig. Jag befinner mig i metron pa vag mot Copacabana och framfor mig star en forvirrad unggrabb och laser igenom metrokartan. Rio de Janeiros metro. Tva linjer, norr eller syd, enklare blir det inte.
Nu hojer han sin rost och hjalper grabben som faktiskt inte verkar ha nagon aning om vart han ar pa vag. "Du ar pa ratt hall! Centro ar om tre stationer" sager han och hoppar sen av vid nasta station. Mer hinner vi inte utbyta ord.
Pa vag mot Copacabana tanker jag just pa den situationen. Grannen som bara lutar sig och borjar prata med en. Hur ofta hander det i vara kalla lander? Har man ingen van att prata med i bussen, varfor inte grannen? Simpelt och sa far man lara kanna en ny person ocksa. Taget stannar i Centro och den vilsne grabben hoppar ut av gladje, hans forsta metro-upplevelse var nog inte som han hade forvantat sig. For jag antar det var hans forsta tur med metro om han inte har koll pa vart den ar pa vag.
Sjalv ska jag till Copacabana for att mota upp Andreas och for att titta pa Portugal-Sverige, denna maste match for de roda. Det ar regnigt och det hanger ett harligt dis over stranden och gatorna av Copa. Jag ser inte manga manniskor pa gatorna och forklaringen ar kanske for att det pagar fotboll med Rio lagen. For nar jag och Andreas kommer till baren sa vill de inte visa matchen. "Nej vi maste se klart Flamengo forst" sager mocon och fortsatter med sitt arbete. Sa vi far helt enkelt spela med och kolla pa matchen som tjugo minuter innan slutet stod 3-0. Jag slar vad om 4-0 och visst vinner jag vadet, for att pa nagot mirakulost satt som bara kan handa inom fotbollen har i Latin Amerika lyckas de satta in annu ett mal. Ma vara att det var ett taffligt forsok av malvakten men mal ar mal som tranarna sager.
Nu byts det i den ena av de tva tv apparaterna till Uruguay-Paraguay, en classico mellan Argentina, Paraguay o Uruguay. Uruguay vinner med 2-0 och nu har Argentina och Brasilien chansen att flytta sig lite narmare Paraguay som ligger bra till i toppen.
Sen byts det till den mest underhallande matchen under den kvallen namligen Argentina-Venzuela. Maradonna gar runt sur och ignorant som en akta Argentinare samtidigt som han skriker sina order at spelarna. Han har haft problem eftersom klippan i laget Riquelme inte vill spela i hans regi. Det hela ar egentligen lite Argentinskt. Tva stora egoskallar som ska forsoka arbeta ihop med varandra fungerar aldrig. Argentina vinner med 4-0 mot ett daligt Venezuela som forsoker forsvara sig sa gott det gar mot de tre anfallarna Messi, Agüero y Tevez som gang pa gang overlistar kantforsvararna. Andreas borjar bli bitter pa att Portugal-Sverige inte kommer upp pa tv:n. Tio minuter innan reprisen av matchen sa lacks ocksa resultatet ut och stamningen blir inte battre. "fan har vi vantat i tre timmar pa en 0-0 match?" utbryter jag halvsurt genom halva salen bestaende av mest brassar. Andreas har under tiden passat pa att bade ata middag och efterratt tillsammans med choppen (fatol i brasilien). Jag gor honom sallskap och ater en kycklingsratt med tok for mycket pommes.
Andreas berattar under tiden om en bok han laser om just brasiliansk fotboll. Det finns manga roliga historier fran "den goda gamla tiden". Han berattar om den dodstystnad som led i Maracanas oppningsmatch 1950: finalen mellan Brasilien och Uruguay i VM. Dar en hel publik plotsligt vander gladje och tjut till tystnad o oforstaende nar Uruguay lamnar med 2-1 i fickan.
Jag ser klart Portugal-Sverige. Det ar egentligen en trakig taktik som Lagerback kor pa men den fungerar och det ser man pa resultatet. Portugal spelar som Diaro de Noticias skriver "a portuguesa" men lyckas inte spranga nollan. Grattis till Sverige och skam for Portugal. Ska vi ha nagon chans nu ar det bara vinster som kravs. Jag promenerar tillbaks till stationen och gatorna borjar fyllas av gladje, nu ar det Fluminense som har vunnit over Botafogo med 2-1. Lite mer folk och lite mer liv efter Lordagens fotbollsfestande. Alla ar glada at sina horn med sina resultat. Det kan vara fran ett klubblag eller fran en av kvalmatcherna, alternativen har varit manga idag.

Nu haller jag pa med packning och senare ikvall ska jag pa en fodelsedagsfest av Daniels vanner. Den ar i Ipanema och han har lovordat en valdig god buffe med nutella-milkshakes, intressant! Sen spelar ju Brasilien mot Ecuador ocksa, undrar hur manga som kommer skrika "Dunga safado" igen..det ar inte latt att trana landslaget har ska jag saga er.
Ate logo!
Videon far bli en klassiker fran VM i Japan/Syd Korea 2002. Tyskarna fran lunds fantastiska tolking:

Och sa plotsligt hander det. Jag befinner mig i ett cafe och njuter av en kaffe nar tv:n plotsligt bryts for extra insatta nyheter. Det ar en "Operacao Choque" i Ladeira dos Tabajaras en kakstad, eller rattare sagt "favela", som ar under krig. Lite extra farligt da favelan ligger mellan Botafogo och Copacabana. Nagot myndigheterna inte gillar att se eftersom Copacabana ar en av de viktigare tursitomradena i staden.
Pa skarmen star en spinkig dam inte aldre an 30 med en skyddsvast som skymmer halva skarmen. Hon gar igenom hur hela handelseforloppet for oss tv-tittare, vissa av personerna i rummet verkar inte bry sig sarkildt mycket. For mig kanns det hela som taget fran en favelafilm eller halvt overkligt.
Det hela borjade under formiddagen da nagra ungdommar som vaktade borjade skjuta mot en patrulbil. Inte langt efter det stormas det in med med militarpolis, helikoptrar och pansarbilar genom de tranga gatorna. Skottlosningarna varar fram tills eftermidagen och efter det kunde polisen stolt visa upp allt beslagtaget knark, vapen och de 170 medbrottslingarna. Dock papekade reportern att de inte hade fatt tag pa ledaren kand som "mexikanen" sa nu haller de pa och letar genom djungel o stad for ledaren.
I Copacabana har bevakningen okat lite mer an vanligt med nagra extra bilar som cirkulerar och med vaktposter vid Ladeiras ingangar, mer kanda som boca de fogos.
Sa kan man beskriva en vardag i Rio. Allt gar bra och fint och da och da ar det lite slumkrig, ingen hojer ogonbrynen sarkildt hogt utan fortsatter med deras liv. Favelorna som har varit ett problem sedan slutet av 1800-talet da slavarna befriades fortsatter att skapa problem i storstaderna runtom i Brasilien. Regeringarna som byts in och ut har olika asikter om favelorna. Da manga blundar tills det hander nagot i dem ar det manga som forsoker hjalpa antigen genom att forbattra infrastrukturen eller bjuda andra hem. Men sen finns det ocksa som militardiktaturen under 70-talet de som forsoker jaga bort borna. Lula har varit valdigt pa nar det galler favelorna och har borjat nagot bra som heter "Favela Bairro". Precis som det later gar programen ut pa att gora om favelorna till stadsomraden. Han har blivit hart kritiserat for att det har kostat for mycket och att man har sett for lite resultat. Jag tror att pa ett langsiktigt satt kan det har vara den basta hjalpen bara man far bort valdet forst.
Ser man pa "Tropa de Elite" far man en ganska verklig handelse om just det krig som utkampas idag. I filmen ska paven pa besok (1997) och da ska favelorna runt om pavens stallen "stadas" up. Se filmen sa kommer ni att forsta battre.

Men man ska inte bli paranoid over kriget som utkampas just nu nagra km harifran. Poliserna gor alltid ett bra jobb med sakerheten att favelaborna blir alltid rasande sa fort de lamnar eftersom da atergar deras omrade till de samma drogproblem som innan. Att man som turist far erfara nagot favelabrak ar svart och det narmsta man kan komma ar val genom skottlosningarna som man kan hora langt dar borta. Men livet fortsatter som vanligt for alla andra. Som en vanlig dag i Rio.
Trots all vald och fattigdom kommer hoppet och karleken alltid vara storre och starkare i Brasilien. Detta leder oss till dagens musikvideo av bandet Os Tribalistas som hade en kort men popular era under borjan av 2000-talet. Laten Ja sei Namorar (jag kan redan alska) blev en hit i alla portugistalande lander. Nu har trion i bandet splittrat sig for att halla pa med deras egna solo-updrag med stora framgangar. Har ar videon:

[klockan ar ett pa natten har och jag orkar inte lasa igenom det hele. rattstavning sker senast iman. enjoy.]

Sa efter att vid narmare tanke bott i Rio de Janeiro sa kan man inte lamna byn utan en liten guide a la johan. Sa har kommer tippsen pa vad du kan gora i de olika stadsomradena i Rio de Janeiro. Jag har skrivit mest detaljerat pa centro-delen eftersom den ar mer invecklad med alla gator. Resten ar i princip piece of cake.
Lite info om landet brasilien da.

Spraket ar som kant portugisiskan. I min LP stod det att om du kan Portugisiska fran Portugal "kan du gora dig forstad" i Brasilien. Sa ar inte fallet utan du har inga problem att komma in i konversationerna har, om du nu pratar portugisiska i nagon form.
Engelska ar dessvarre skuggan (nagot jag inte bryr mig om) da det ar svart att hitta nagon som pratar det. Nagra poliser kan engelska och nagra taxiforare ocksa, med det menar jag att de kan nagra ord och kan hanvisa dig om du behover hjalp. Annars ar Copacaban, Ipanema och Leblon de basta stallena du finner engelskatallande folk an i resten av Rio.

Mat. Ar det nagot som gor Brasilien till det underbara land som det ar forutom naturen, manniskorna och musiken sa ar det utbudet av mat. Brasilien har en rik kultur pa grillat kott och du kan fa churrasco (grill buffe) pa de flesta stallarna runt om i Brasilien. Till churrasco far man for det mesta ga och plocka fran en buffe med ris, bonrora, sallader osv.
Buffe-stallen ar ocksa riktigt populara och du finner goda alternativ och daliga precis som overallt har i varlden. De goda hyser oftast lite dyrare per gram pris men har ocksa de basta kotterna, stor salladsbuffe och manga olika matalternativ i buffen. Sen ska man inte glomma efterrattsbuffen som far ens adror att tjockna.
Gatuhorn finns ocksa och da ska man passa pa och smaka en Lanche som i princip ar en hamburgare. Lagg till 50c till sa far du ost och hela kitet med en kopp lask. Perfekt! Precis som det finns gatuhorn for mat finns det gatuhorn for din caiprinha/ol ocksa. Dessa ska undvikas om man har kanslig mage da man aldrig vet vart isen kommer ifran. Men ska du ha billig ol finner du de har.
En sista sak som ar underbart med Brasilien ar alla juicebarer! Du finner en juicebar var tionde meter som erbjuder farskpressad juice av alla slags mojliga exotiska frukter. Vill du ha juicen utan socker far du i god tid skricka "sem acucar moco!". Forutom juicerna ska ni ocksa passa pa och smaka pa Acai amazonas kungafrukt. Den ska tydligen innehalla allt som ar bra for dig och mycket socker saklart. Jag sjalv alskar Acai som kan beskrivas som kram gjord pa Acai frukt/noten. I Amazonas at jag det till frukost tillsammans med musli (istallet for mjolk o fil) och det finns inget battre an en iskall Acai med musli under en varm dag. Rekomenderas!

Transport i Rio.
Tre enkla medel: Metro, Taxi och Buss. Metron ar valfungerande, saker och har aircon for de som vill svalka av sig. Den aker fran Zona Norte (tex. Maracana) anda ner till Copacabana. Sa nackdelen ar val att den inte aker anda bort till Ipanema (de haller pa). Metron gar fran 6 till midnatt men man bor akta sina vardesaker mellan rusningstiderna da vagnarna blir fulla pa nolltid.
Taxin ar alltid saker och tja, jag tar den aldrig, hyffsad billig. Du kommer alltid mota nagon som kan oppna ett samtalsamne om vad som helst med dig. Du kommer ocksa traffa de som forsoker lura dig pa pengar eller som kor fel vagar. Forsok iallafall att se ut som att du vet vart du ar pa vag.. eller nagot sant. De kor anda tillslut vart du skall till.
Bussarna aker alltid sentido norte (norrut) eller sul (soder). Sa fraga innan chaufforen at vilket hall han ar pa vag. For de har samma namn tex. "Cosme Velho" aker norrut och soderut. Tar du norrut sa kommer det ta en langre tid. Bussarna enligt mig ar sakra men jag har bara akt under dagstid med dem. Du hoppar in i bussen och far sen betala till en annan kille som sitter vid en sparr och later dig hoppa in. Ibland kan de gnalla om du inte har vaxel, men for det mesta inte. Nar trafiken inte ar tat fungerar bussarna utmarkt. Du kan ta bussarn till Ipanema o Leblon fran Copacaban eller centrum. Nastan alla som aker sentido sul hamnar tillslut i Copacabana.
Metron har ocksa deras egna bussar med fasta stationer och aker ocksa till Ipanema/Leblon fran deras stationer. Du kan ocksa hoppa pa Metro Barra bussen om du vill aka till Barra de Tijuca och shoppa.

Sakerhet.
Ar det nagot som alla har fragat mig fran Sverige sa galler det sakeheten. Det ar ofta man hor "du brasilien later kul, men hur ar det med sakerheten?". Det ar nastan att man blir trott pa det och vagrar att svara. Jag tror ocksa det ar darfor manga inte aker till Latin Amerika. Rio de Janeiro ar inte det sakraste stallet pa jorden, jag kan nog rakna manga fler stallen som ar det. Men precis som i vilket annat U-land sa galler det sunt fornuft. Du ska inte ga in mot centro med din rolex-klocka och visandes din systemkamera overallt. Du ska inte ga med hela kassan i bakfickan och du ska inte heller rakna sedlar framfor ett gatukok. Gor man det sa far man skylla sig sjalv. Rio de Janeiro ar for mig sjalv sakert, jag har aldrig kant mig hotad eller radd och jag har gatt ner for odsliga gator och vandrat i morker. Men da har jag ocksa fragat mig sjalv varfor jag har gjort det eftersom det ar extremt dumt.
Alla turistomraden ar fullsmokade av kommunvakter, poliser och militarpoliser lite har och dar. Att bli ranad pa dagstid ar minimalt an kvallstid. Under natten ska man inte vistas i Centro overhuvudtaget for da har alla akt hem och ingen vistas dar. Lapa ar undantaget under helgerna da och gatorna i Copacabana och Ipanema o Lapa. De tre sista som jag sa ar inga problem att ga i, det anda som man inte ska gora ar att ga langs havet under natten.
Sa sakerheten ar saker under dagstid tillsammans med ditt sunda fornuft. Under kvallstid ska man undvika tomma gator och centro, enkelt. Ga alltid dar det finns manniskor och ta en taxi om du kanner dig osaker eller efter en utekvall. Sa kommer allt att losa sig.

och sa guiden:
Centro
Sa borja dagen i Cinelandia genom att ta en taxi, bus eller metro ditt.
Pc Floriano heter det kanda torg i Cinelanda och dar man bor borja dagen. Forr i tiden hyste Cinelandia manga biografer och darefter sitt namn. Nu hyser det istallet det kanda Teatro Municipal (fint) och Bellas Artes museet.
Fortsatt in mot av. 13 de Maio in mot Largo de Carioca. Vad du ser fran Lg de Carioca ar Sant Antonio konventet som ligger uppe pa en liten kulle framfor carioca torget. Vid sidan om kommer du se Rios fulaste katedral Metropolitana gentemot Petrobras byggnaden som ar en bra utgangspunkt for Santa Teresa sparvagnen.
For mig ar Carioca den perfekta utgangspunkten nar det galler centrala Rio. Fran Carioca ligger man ett stenkast ifrna Rios 5th avenue, mer kant som Rio Branco, och till de fa men fina historiska delar av Rio. Om man gar in mot Rua de Carioca kommer man till Praca Tiradentes som sakert var finare forr i tiden an vad den ar nu. Sa fort ni har kommit till Praca Tiradentes ska ni svanga av till hoger for att upptacka Centro Cultural Carioca (en teater med samba events) och langre fram det fina Real Gabinete Portugues som ar ett bibliotek bestaende av nagra av de aldsta bockerna pa portugisiska i Brasilien. Sjalva biblioteket far en att dra tankarna till de i Salamanca och Coimbra.
Fortsatt nu att ga tillbaks in mot centret via Rua da Constituicao som ar gatan Gabineten ligger pa. Ni kommer att passera den statiliga fakuliteten for samhallsorienerade amnen som ligger pa Lg de Sao Francisco. Fortsatt in mot gagatan Rua do Ouvidor framfor dig och svang av till hoger vid R Goncalves Dias for har ligger namligen Rios mest kanda Confeitaria Colombo ett elegant cafe i art nevaeu stil. Godaste pastel de nata finns att hitta har ocksa. Efter fikat ar det Pc XV och paco Imperial som galler. Ga mot Rua 7 Setembro som genom Rio Branco leder er till det kungliga palatset som nu hyser cafer, fria utstallningar och en fin liten bokaffar. Har bodde kungen de forsta aren nar han flydde ifran Napoleon. Praca XV brukar ha en utbytesmarknad under lordags formidagarna, passa pa att ga pa den om du vill finna nagra fynd. Vid praca XV ligger de sma sota historiska gatorna i Arcos de Teles. Har hysas det nu restauranger och livemusik fram emot eftermidagarna. Gatorna ar valdigt pitoreska.
Nara Arcos de Teles gaendes vid Av Presidente Antonio Carlos kommer ni till Centro Cultural Banco do Brasil. Har finns ocksa gratisutstallningar och sma filmfestivaler med olika teman. Byggnaden sjalv ar ett mastodont verk. Avsluta den har turen framfor kyrkan candelaria for att sorja den morka historien om de atta slumpojkarna som blev ihjalskjutna av polisen har for 17 ar sen.

Flamengo/Botafogo/Lgo do Machado/Urca/Cosme Velho.
Flamengo, Botafogo och Largo do Machado som ligger mellan Flamengo och Laranjeiras ar det omrade som kommer efter centro dvs soder om centro. Det ar inte zona sul utan utgor gransen kan man saga mellan zona sul o centro. Man delar in Rio i fyra zoner; Zona Norte, Centro, Sul och Oeste. Jag t ex. bor i Norte som ar Tijuca och allmant arbetarklass/mellanklass omrade det kanda har ar Maracana. Centro ar dar de flesta arbetar under dagen och dar ingen ska vistas under natten och Zona Sul ar Copacabana, Ipanema, Leblom och Lagoa. Finare omraden helt enkelt for turister och hogre klasser.
Oeste tillhor Barra de Tijuca och stranderna langre bort och kan beskrivas som ett mycket mer high-class omrade som ar helt planerad efter amerikanska sakerhetsstanddarder (sa tycker jag). Har finner man allt som man inte finner forst i Leblon t ex. finns Brasiliens storsta shopping mall har for de som ar intresserade av det.
Favellor da kanske ni undrar? Rio de Janeiro blev val valdigt kant for sina favellor efter alla filmer fran dem och tja de finns lite har och dar. Hall er bara borta ifran ingangarna och allt ar lugnt. Kanner du ingen som bor i en favella har du inget dar att gora heller om du inte tar en guide dar du sitter i en jeep och platar en favella som har blivit mellanklassomrade pga av just sana grejer. Its up to you helt enkelt.

Sa Flamengo parken rekomenderas under Sondagen da man kan vandra genom den langa parken langs havet, ata lite popcorn och kolla pa alla ungdomar som spelar fotboll overallt. Helst ska man borja vandringen pa det Moderna Museet MAM som utgor borjan av parken. MAM hyser valdig fina utstallningar och jag var nyss dar och sag pa konstnaren VIK (googla honom). Efter MAM borjar man sin vandring langs Monumento aos Mortos da Segunda Guerra Mundial dar namnet avslojar sjalv vad monomantet star for. De brasilianska soldater som deltog i andra varldskriget, tja lite USA tryck sa skickar de lite flygplan till Italien sa enkelt fungerar det.
Ga langs parken och ni kommer ocksa se sockertoppen framfor er som ska besokas under en fin o molnfri dag for basta vyer. Varfor Parque do Flamengo pa sondag da? Da ar de tva stora vagarna som kor igenom en del av parken avstangd for allmanheten, extra trevligt det vill saga.
Man ska egentligen vika av sa att man kommer till en gata som heter Rua 2. de Decembro. Enklare ar det att fraga vart man bast kommer till Lgo do Machado. Men kommer man till Rua 2 de Decembro sa ser man det tekniska museet som ar gratis for alla, gratis ar bra. Museet hyser ett fint cafe langst up med utsikt mot toppen o flamengo parken. Fran tekniska museet fortsatter ni mot Lgo de Machado ett stort aldre torg som utgor gransen mellan Flamengo o Laranjeiras. Gar man soder sa kommer man till det gamla president palatset (Rio var huvudstaden innan Brasilia) och gar ni norrut sa kommer ni till Flamengo/Botafogo. Men harifran ska man ta en taxi till sockertoppen sa ni kan njuta av vyerna av delar av Rio och Copacabana. Men fran Lgo do Machado kan man ocksa ta Cosme Velho bussen som tar er till tagstationen upp mot Jesus statyn. Svara val men jag rekomenderar Jesus eftersom jag hade battre tur med vadret dar an med sockertoppen. Men bada ar fantastiska isig.
Botafogo da? Mest kant ar den botaniska tradgarden, ni gor enklast att komma ditt via Metrobussen som utgar direkt ifran metrostationen "Botafogo". Det ar en fin tradgard som ar en bra paus fran vimlet i Rio. Fina sma passager med alla slags mojliga vaxter och trad man kan finna i Brasilien. Hyser ocksa ett fint museum som for det mesta staller ut botanisk-relaterade utstallningar.

Copacabana/Ipanema/Leblon/Lagoa
Sa har vi saklart en av varldens mest kanda strander namligen Copacabana. Stranden som stracker sig 7km utgor ett perfekt stop for att i princip inte gora nagonting an att njuta av hav o sol med en kokosnot i handen. Den fina kullerstenspassaden ritad av Burlo Marx ar en frojd for ogat nar man gar langs dess kaos av forsaljare. Fint att ocksa se ritningen fran sockertoppen. Copacabana hyser fullt med restauranger, glassbarer, juicebarer, olhak, forsaljare och sa mycket mer att man aldrig gar hungrig dar. Dock finns det inte manga "historiska" delar man kan se om man ar ute efter det. Copacabana Palace utgor da kanske den mest kanda byggnaden eftersom det ar Rios mest kanda hotel dar Rollingstones o Madonna bodde osv bla bla.
Gar man langs Copacabana och Av. Atlantica hamnar man i Ipanema, annu ett snapp hogre i pris o klass. Ipanema delar sin strand med Leblon och gransen utgor i princip floden som gar in mot Lagoa. Ipanema ar fint och man skulle kunna tro att stranden ar lugnare an Copacabana men enligt mig ar den inte det. For alla i Rio vill namligen sola o bada i Ipanema och inte Copacabana, Ipanema ar ju "finare". Problemet ar da att Ipanema inte ar 7km lang som Copacaban och det slutar med trangsel overallt, haha. Har hyser ocksa en gaystrand sa kolla lite i vilket flaggomrade du befinner dig i obs.
Ipanema ar kanske mest kant for just laten A Garota de Ipanema (the girl from ipanema) av mastarna Tom Jobim och Vinicius de Moraes som skrev har och vill man besoka baren dar den skrevs finns den saklart ocksa har med samma namn som laten. Gatorna att halla koll i Ipanema ar Av. Garcia de Avilla up mot korsningen till Rua Visc. do Piraja som man kan ga fran Ipanemas park Praca Nossa da Paz till Leblon och shoppa, ata eller ga pa bio.
Praca Nossa da Paz har en liten hippiemarknad under sondagar som smockas av overpriser o gringos. Men den ar fin och rekomenderas da manga av gatorna langs stranden i Ipanema ocksa stangs av.
Jag skriver inte mycket om Leblon eftersom det iprincip finns det inte mycket mer an vad Ipanema har att erbjuda kunna gora dar. Det som jag dock kan rekomendera ar Academia da Cachaca dar man far den basta caiprinhan och maracuja-caiprinhan i hela Brasilien och det enligt mig da som har rest genom halva landet. Fran Academian kan man sen lulla sig runt Lagoan som ar den stora sjon bakom Ipanema o Leblon. Har far du trangas med sportfantaster och cyklister men vandringen runt ar fin isig. Ipanema och Leblon ar dar de flesta turister bor och det medfor ocksa ett utbud som de vill ha. Har kan man i princip hitta alla kladmarken, tidningar och ett annat nattliv an det i centrala Rio.

Lapa/Santa Teresa.
Lapa ar dott under dagen men under natten sa ar det stallet dar allt hander. Av. Mem da Sa som utgar manga historiska hus som nu ar klubbar, restauranger och livemusik barer. Har finns allt fran samba till peruansk musik for den som vill ha. Jag gillar nattlivet i Lapa for dess utbud och mer "carioca" stil. Haller ni er till Mem da Sa sa ar det ocksa sakert for de som ar paranoida.
Arcos da Lapa heter akvadukterna som nu mera fungerar som en bro for sparvagnen som utgar just fran Petrobras byggnaden in mot Santa Teresas sma bohemska gator. Hela sparvagnsgrejen tillhor en av hojdpunkterna till Santa Teresa och forsok ta den da mitt under lunch da det ar mindre ko. Helger sa ar kon lang av turister och det kommer bara en sparvagn per halvtimme.
Ta sparvagnen mot Largo das Neves som utgor dess slutstation. Harifran kan ni bara vandra tillbaks langs sparvagns vagen eller ga langs smagatorna. OBS tank pa att gora detta under dagtid da under kvallen ar det betydlig osakrare i vissa gator och trappor. Santa Teresa ma vara hur fint som helst men glom inte att det ligger mellan tva favellor och att Santa Teresa har nagra risigare stallen. En bra tumregel ar "gar man nerat utan att veta vart bor man aterga"
Santa Teresa var mellanklass omradet eftersom alla de rige bodde nere i planmarken cetro. Det ar darfor det finns alla dessa vanliga historiska hus malade i olika farger. Man finner ocksa palats-inspirerade byggnader och designhus har och dar.

Men hall er till sparvagnsvagarna och ga upp till den fina Largo do Triunfo som hyser cafeer, hantverks affarer och min personliga favort largo das letras dar man har en fin utsikt mot myllret av liv i largon do triunfo. Dar kan inte bara besoka bokaffaren och fa en kopp god espresso men ocksa hemmalagad pizza. Livemusik finns oftast ocksa. Blir det morkt i Santa Teresa rekomenderas taxi ner igen, det gor han av gladje eftersom alla grubblar pa vagen upp att det aldrig finns nagon som vill ner. Det ar enklare att finna en taxi som vill ner for Santa Teresa an uppat, belive me.

Niteroi.
Som egentligen bara hyser det kanda MAC museet ritad av Niemayer. Niteroi ligger pa andra sidan sundet sa ta en av de bekvamma batarna ifran Praca XV och hoppa pa turistbussen (inte dyr) till museet. Valdigt fint.

Paqueta.
Paqueta upptackte jag for nagra veckor sedan och ar en liten o en timme ifran Rio. Man tar baten ifran exakt samma stalle som Niteroi baten och hamnar i en oas utan trafik med fantastiska strander. Man far en fin overblick pa Rio de Janeiros skyline ifran on ocksa.
On var ett kant stalle under 70-80 talet dar alla rika akte under helgerna och festade ihjal sig. Sen kom resten och nu ar det lite pousadas och restauranger hit o ditt for den som vill. Fina sma gator som gor sig bast om man hyr en cykel och cyklar runt. Paqueta tar en hel dag om man vill fa det hela gjort.

Jag haller pa med Naomi Kleins "Chock Doktrinen" under den tid jag far over och da det osregnar utanfor. Finns inget battre att lasa sin bok ligandes i hangmattan till ljudet av regndroppar. Iallfall sa borjar jag gilla boken och efter att ha last Galleano kanns det som en kopletering till latinamerikas ekonomiska historia. Sen kanns det lite som att boken Gomorra som jag laste klart i Argentina har lite med chokdoktrinen att gora ocksa.
I Rio borjar vintern sakta men sakert dyka upp. Vinter da betydandes att det ar lite mer regn an vanligt och 2-3 grader svalare dvs. 26-28c med monsunregn i nagon timme. Thats winter!
Har sett "Estomago" och "Saneamento Basico, o filme" som ar tva bra inhemska filmer som inte utgar fran favellor och vald. Brasilianare gillar deras filmer som ger dem nagot nytt istallet, som de sager, for det vanliga sex och valdet som alla inhemska filmer har (overdrivet prat enligt mig da). Det ar lite som att de ar sura for att Guds Stad och Tropa de Elite ar populara utomlands eftersom de ar valdsfilmer, men samtidigt glada for att folk kanner igen brasiliansk film. Jag har iallafall gjort en lista over latinamerikanska filmer som jag ska satta datorn igang pa dagen jag ar hemma.
Jag fortsatter med annu en musikvideo som denna gang ar mer politisk an den forra. Leon Gieco heter artisten och kallas for Argentinas Bob Dylan. Jag sag honom spela i Mendoza efter att ha vantat till klockan 2 pa natten och konseren var helt klart vart att vanta pa. Laten handlar om Pocho Lepratti som under de manga omstandigheterna i Argentina under 2001 blev nedskjuten av kravallpoliserna. Det anda han gjorde var att skrika at dem att sluta skjuta mot skolan dar det bara fanns barn som at. Han ar numera en ikon for de sociala rattvisorna i Argentina och aker man framst till Rosario finner man "Pocho vive" sprejat nastan overallt. Har ar videon ialalfall:

Jag laser igenom de svenska bloggarna som befinner sig i samma kontinent som jag. De ar valdig intressanta och roliga eftersom personerna berattar om deras vardagsliv och samtidigt om politiken i latinamerika. Nagra av deras vardagshandelser kan man enkelt kanna igen sig vid har i latinamerika.
Forutom de laser jag ocksa da och da igenom medierna i de lander som jag har rest igenom: Peru, Argentina och saklart Brasilien. Brasilien ar ett sa utbrett mediasamhalle att det kravs mycket att kunna fa sin rost hord bland befolkningen. Annars kan jag tycka att det brasilianska folket ar valdig oegangerade i sin politik, de ar helt enkelt nojda o glada med Lula samtidigt som de oroar over vem som ska ta over. Andra fragor betyder inte lika mycket for manniskorna. Lula ar annars bra, valdig bra, han har hjalpt satta brasilien tillbaks i kartan igen och verkligen hjalpt de lagre klasserna i brasilien. Nar Argentina holl pa att krascha sin egen ekonomi under 2001 betalade brasilien sina skulder och borjade aterbygga sin ekonomi som nu vaxer ca 5% om aret. Realen ar nu 4 mot 1 krona som svider mest for min del, hehe. Nej men Lula skulle absolut hamna pa min top5 over presidenterna i den har kontinenten. Jag har ocksa fatt en tydligare bild av presidenterna har sen jag kom hit fran Sverige, kunskapsbankerna med onodigt vetande fylls for fullt med andra ord. De anda jag inte riktigt har fatt ett ordentligt grepp om ar den nyvalda Lugo (Paraguay) och den urguanska Vazquez. Kanske for att jag aldrig hann bekanta mig med deras lander samtidigt.
Jag ar ocksa glad over Mauricio Funes seger i El Salvador efter 20 ar av blodig makt som har kravt manga liv, ut med Arena. Nu far vi se hur det kommer ga i ett av mellanamerikas fattigaste lander, jag tror Funes ar en bra start iallafall. En av bloggarna konstaterade ocksa nagot intressant namligen att Latinamerika har blivit allt mer rodare i den politiska kartan sen 11 september. USA har lagt mer fokus pa mellanostern medans intresset for bakgarden har svalnat ordentligt, tank pa det.
Iman ar det en av mina sista helger, jag tankte besoka St. Teresa och saga hej till Marly. St. Teresa ar alltid trevligt.
mors!

Ah och nagra av bloggarna ser ni har:
intressanta latinsvenskabloggar:
http://olaibolivia.blogspot.com/
http://vidalatina.wordpress.com/
http://boliviadraken.blogspot.com/
http://www.delareguera.se/index.html (skriver mycket for DN)

De som hade problem med kommentarer innan sa ska det vara fixat igen. Bloggen ar ett mysterium for sig helt enkelt. Har far ni lite brasiliansk weezer-inspirerad musik:

mors

Okej sa jag har inte mycket att skriva har i bloggen. Holl pa och skriva nagot som slutade mer som en uppsats som den svenska mediabevakningen av Latinamerika, skrattretande. Men det skulle nog bara uttraka er kara lasare. Idag at jag en riktig argentinsk frukost det anda som saknades var en midialuna men kaffet fanns dar och alfajoren ocksa (http://es.wikipedia.org/wiki/Alfajor).
Detta for att Daniel och Deise kom hem igar fran Buenos Aires vilket bada alskade hjartligt forutom lokaltrafiken, haha. Bussar i argentina ar en historia for sig. Jag kommer ihag nar jag och danskarna stoppade en hel ko fran att kommma in for att vi hade problem med alla tio och tjugo centavos. I Argentina ska man ha sin 1.10-1.20pesos i mynt annars kan man glomma att fa ta bussen. Det hela ar ett problem da affarer inte har tillrackligt med mynt for att folk sparar dem at bussarna. Men innan jag lamnade Argentina laste jag att kommunen ska tillsatta ett kortsystem som ska fungera for bussar,tag och metro-bra!

Iallafall Argentinskt frukost blev det och alfajoren var god, Havanna ar rikskanda i Argentina for sina alfajorer. Ikvall ska jag lara familjen att dricka den heliga maten, mmm.
Ska aka ut till Botafogo igen for att se om Espaco Cultural Maurice Valansi ar oppet idag. Mandag ar som Sondag i Sverige har i Brasilien. Jag tog nagra bilder fran Lagoan och solnedgangen i Leblon igar, enjoy!

Kul att se vilka lander som besoker min blogg via analytics. I kartan ar Argentina, Brasilien, USA, Portugal, Indien, Danmark och Sverige markerade. Dock vet jag inte vilka fran USA som besoker mig och vem fran Vasteras som jag kanner. Men kul ar det!
Mors!

Jag borjar kanna mig mer och mer som en carioca-expert i Rio och borjar kanna igen den har lilla byn fran alla dess horn for varje dag som gar. Tja jag kanner inte till favelorna men det ska jag mest vara glad for aven om de sager att Rosinha inte ska vara sa farlig, hehe. Jag ar lite avundsjuk pa Daniel o Deise som ska till Buenos Aires iman men jag har lamnat alla tips och olika teckningar som ska forestalla kartor at dem. De kommer nog alska staden lika mycket som jag gjorde.
Det finns inte sa mycket att raportera om annars. Vill tacka mor som skickade nagot at Garciela som hon skickade och tackade mig (och dig) for, det var det minsta du kunde ha gjort efter de dagarna din son hade i Rosario.
Jo en till sak! Jag laser Hundra ar av Ensamhet av Gabriel Garcia Marques och jag maste bara saga att det ar nagot av det basta jag har last under mina tjugo ar. Jag sitter som klistrad framfor den och vill knappt ut i soliga Rio pa grund av den. Familjen Buendias liv blir allt mer och mer intressant bade utanfor och i byn Macondo att jag ar radd for att avsluta boken nu.
Jag rekomenderar boken varmt for de som vill upptacka den latin amerikanska literaturen.

Bilden ar fran Rosario.

Nej nu ska jag stanga av dylan-skivan och ge datorn tillbaks till agarn.
Mors!

p.s. Kollar pa biljetter hem ocksa. Det blir nog den 1 April, nej inget skamt, till Madrid och sen till byn Teixoso. Da ska jag ha last klart Chock Doktrinen som ar nasta bok i sin tur.

Har nyss kommit hem fran Lapa genom svettig. Det ar alltid lika kul att dansa sig slut i nagon av Lapas musikklubbar. Den har gangen var det afro-trum-musik annu an gang som far mig att tanka tillbaks till La Bomba del Tiempo i Argentina. O well nu tankte jag sova och iman ska jag slappna av i Copacabana.
Mors!

Jag har nyss sett oscar-vinnaren Slumdog Millonaire som ar en otrolig vacker berattelse. Igar var jag i Paqueta en valdig pitoresk liten o en timme ifran Rio som var kant under 70-80-talet som en party-o for upperclass borna. Nu ar det mest de fina stranderna och vyerna av Rio samt alla klassiska hus som lockar. Valdigt vacker och fin dag dar ute. Planerar besoka kungapalatset i Petropolis ocksa samt Barra da Tijuca nagon dag. Liv i Rio ar avslappnat och lugnt det ar alltid nagot som hander har och det ar bra.
Checka in filmen rekomenderas varmt!

Nu har Thomas precis hoppat in i taxin och akt ivag till flygplatsen for att sticka vidare till Buenos Aires. Det ar ratt sa varmt fortfarande men jag ska snart ut och traffa Julia som jag motte i Cordoba for att ga till MAM-museet. Sa vad har hant sen vi kom till Rio de Janeiro? Ett enkelt ord ar: Karnival!
Det borjade redan nar vi satt i taxin som skulle upp mot bohemska Santa Teresa dar vi skulle bo. De sma pitoreska lissabon-gatorna var fyllda av "blockos" som kan beskrivas som musik-tag dar folk foljer en bil/lastbil dar sangaren haller de igang. Mycket tutande efter kom vi antligen till Rua do Oriente och traffade Marli som visade vart rum. Forsta dagen hade vi inte mycket lust att hoppa in i danstaget och bestamde oss istallet for att aka ner till av.atlantico i Copacabana for att njuta av pizza och solnedgang.
Andra dagen var en valdig klar och fin dag och nast intill molnfri sa vi bestamde oss for att ta forsta basta buss ut mot Cosme Velho for att sen ta taget till jesus-statyn. Vi var tydligen inte de anda som hade markt av vadret eftersom kon redan var 50m lang av gringos. Men kon gick snabbt och nar vi antligen kom fram till luckan sager en sot liten flicka att de bara har tagbiljetter till taget klockan 16.00! Det skulle vara tre timmar senare och da hade vi inte kunnat eftersom vi skulle vidare till sambódromo-stadion for karnivalen. Da borjade jag klacka fram mina basta fjask-repliker och avslutade med "por favohr faz um jeitinho piqueno soh" och vips sa fick vi aka med det forsta taget som skulle upp. Tank san stor skillnad det gor nar man kan spraket har!
Jag blev iallafall valdig imponerad att jag lyckades fa de biljetterna, fortfarande. Statyn var valdig tuff och precis som vi trodde var vadret perfekt! Vi kunde se hela Rio framfor oss fran Tijuca till Gavea utan problem.
Klockan tickar och vi akte till Tijuca for att mota Faleiros och plocka upp Carina for att aka till sambódromo for att kolla pa den mest kanda karnivalen, de olika skolorna som tavlar. Vi motte upp med Andreas och hans foraldrar som var har for forsta gangen och gick sen och satte oss vid sector 4. Och vilken fest det var! Om an valdig lang sa valdig tuff! Det ar sa mycket de har lagt i for bara en dag av karnival o fest och fantasin for de olika vagnarna tar aldrig slut. Allt detta for att vinna publikens och dommarnas hjartan. Tyvarr blev vi valdig trotta och akte hem innan det sista taget gick och da var klockan redan fyra pa natten. 6 tag fran nio till sex pa morgonen det ni.

Vi vaknade sent nasta dag och at frukost med Marli och begick oss sen for att stranda o bada i Copacabana hela dagen. Sen gick vi for att kolla pa championsleague med grillat churrasco. Kvallen avslutades med dansande uppe i Santa Teresa hela natten.
Nasta dag var Thomas sista heldag sa jag fick ocksa visa Ipanema for honom. Vi traffades med Julia o hannes vanner och bestamde traff for senare mot kvallen. Ipanema var smockfullt med manniskor och det blev valdigt trangt i stranden. Men senare mot kvallen blev det lugnare och vi kunde sedan aka in till Lapa for att dansa i blockos och ga pa samba-klubbar med de andra. Lapa ar valdigt roligt!

Sen skulle Thomas hem eller det var det vi trodde! Tydligen hade han sett fel pa datumen och vi stod dar i flygplatsen som idioter framfor tanten som sa att hans plan inte gick forens igar. Sa jag fick be snallt Deise om Thomas kunde bara stanna en natt och vi loste det hela. Pa vagen hem fick jag veta att det var fotboll i Maracana sa sa fort vi kom till Tijuca gick vi ditt och lyckades fa biljetter till Carioca-semifinalen mellan Botafogo o Fluminense. Vilken fotbolls upplevelse i en av varldens mest kanda stadion. Botafogo vann med 1-0 och alla var nojda o belatna framfor allt sonen Daniel. Sa nu har man varit pa en fotbolls-match har ocksa. Pa sondag ska med honom och kolla pa finalen mellan Botafogo o nagot liten skitlag som slog ut Flamengo. Sa nu har Thomas lamnat byn, han har lamnat chokoleade till familjen som blev valdigt glada. Plus att de gillade danskt sallskap haha.

Well well mycket har hant lite tid att skriva sa nu ska jag med metron till cinelandia for MAM.
Beijos

Jag har kant mig sa hemma har i Campo Grande sa att jag har varit lite lat med uppdateringar. Staden far mig att dra tankarna at Huancayo i Peru fast kanske lite battre stalt an sina grannar. Folk har ar nojda men det de har aven om Campo Grande inte har varst mycket att visa. Vill man se nagot ska man aka ivag till Pantanal och bonito.
Jag har hangt med broderna Braga som har visat mig runt vad man kan gora i byn, sa lange har det blivit kortfilmer, mycket mat, lite musik och bowling dar jag lyckades komma trea (woho!). Jag har ocksa sett varldens storsta gnaggare (bild) de ar ocksa valdigt vanliga i bland annat parker.
Jag har ocksa borjat planera en ny rutt nu nar hela tjocka familjen har akt ivag pa alla sina olika horn. Far fick problem med ogat och fick aka till Rio for operation (gick bra), mor min akte till Bolivia for arbete och syrran akte igar upp for att njuta av Copacabana de sista dagarna innan hon aker hem till kylan.
Sjalv ska jag nu fortsatta soder om Matto Grosso do Sul till Foz de Iguazu de kanda vattenfallen fran Syd Amerika (vill ni veta hur de ser ut sa checka ut den sista Indy filmen). Har fatt min D80 sa fler bilder ska ocksa platas. Efter lite vatten fortsatter jag min kurs in mot Arrgentina. Forst blir det de centrala delarna som ocksa ar de aldsta delarna och senare in mot storstaderna.
Cordoba som ar Amerikas kulturstad samt Argentinas framsta universitets-stad ska besokas samt. Mendoza och sen in mot Chile och Valparaiso och Isla Negra. Pa returvagen blir det storstaderna Rosario(annu ett kanske) och saklart Buenos Aires och Montevideo. Laste att det ar billigt med long-term stays i Buenos...nagot man kanske borde sniffa vidare pa.

Det kommer iallafall kannas skont att fa komma ut pa egen fot igen och samla ihop sina tankar. Se fram emot Argentinas bergiga landskap och Chiles kuster, blicka fram emot nya aventyr i denna fantastiska kontinent. Det var trevligt med foraldrarbesok men det tog ocksa lite pa ens krafter. Sa nu ska jag ut och gora varlden lite osakrare an den ar. Nu ska jag ivag med Gabriel och Pedro for att kopa min bussbiljett ivag mot soder.
Johan

Nu har familjen akt ivag till Matto Grosso do Sul och Pantanal och jag ska fira nyar med Faleiros i Copacabana nar de firar den med alla krokodiler dar nere. Jag tankte inte skriva sa mycket, idag ar det fint vader och flygplatsen vantar for biljettkop och sen utflykter.
Bilder iallafall.

Antligen efter 28-29 timmar kom jag fram till Rio de Janeiro. Lagom trott lyckades Daniel hitta mig och ta mig till lagenheten dar jag just nu bor. Familjen Faleiro ar hur trevliga som helst och idag har jag ocksa mott Andreas som ar valdig snall. Daniel ar ocksa valdig shysst och framfor allt valdig bok-intresserad och film..
Iallafall har varit lite i Flamengo, Centro och iman smaller det med praia vermelha och Copacabana! Tills vidare vill jag bara saga att jag annu en gang har bytt nummer..nu ar det aktiverat genom Daniels CPF, inte for att det ar billigare forutom inom Rios granser.
Numret ar iallafall>
+552181617598

Enjoy!