Heypalo.

Tankte skriva lite om staden/byn Cusco som jag nu har tillbringat snart en vecka i. Cusco som var incaindianernas viktigaste stad under inca-riket ar idag kanske mest kant for att vara huvudporten om man ska resa vidare till Machu Picchu.
Staden hyser av valdig blandad arkitektur som blandar bade spansk o inca stil. Ibland kanner man sig som om man gick i nagon sydeuropeisk gata och ibland bryts den kontrasten med den inca arkitektur som spanjorerna inte lyckades riva ner. Inca murarna ar hur vackra som helst att vandra langs.
Igar nar jag anlande vid tio tiden pa kvallen var det stor fest i Cusco och av det som jag fick veta sa var det kyrkan som firade sin egen version jesus, som de kallar "jesus negro". Sa jag har vackts massa ganger under natten av fyverkerier som har avfyrats lite da och da.
Resan till Aguas Clientes gick bra aven om jag fick sitta i en vagn med bortblasta amerikaner som gav en huvudvark lite titt som tatt. Som tur var sa var vyerna vackrare. Val framme checkade jag in mig vid forsta basta hostel och forsokte hitta nagot billigt att ata. Problemet ar att Aguas Clientes kanske ar den dyraste lilla skithala som jag nagonsin har hamnat i, priserna var i samma klass som Miraflores (limas dyra omrade) lite finare restauranger.
Men vad som darimot var billigt var Aguas Clientes (ni hor pa namnet) varma kallor som kostade typ 15kr for en hel dag. En bra och skon uppvarmning helt enkelt for den kommande stora dan.
Sa under lordagen steg jav upp vid fyra pa morgonen for att sedan borja min vandring mot Machu Picchu. Gatorna var kolmorka och med morgontrotta ogon var det viktigt att ha koll pa vart man gick. Efter att ha gatt i tjugo minuter over bron sag jag antligen nagra som var pa vag mot samma riktning. Det var ett gang av britter, amerikanare, fransman och tva mexikanare trevligt folk som man kunde prata (om man hade luft till det)med pa vagen upp.
Sa borjade den jobbiga vagen upp mot berget narmare sagt 2km uppforsbacke i 2800moh. Jobbigt varre dar det kandes som om man gjorde ett maratonlopp och vi ska inte snacka om hur mycket folket svettades. Men utsikterna pa vagen upp var valdig fina, vid fem tiden var det redan ljust ute och man sag hur den tjocka dimman (moln?) sankte sig over bergstopparna. Men efter att ha gjort vandringen upp som tog ungefar 1 1/2 timme sa kom vi antligen fram till porten, forre bussarna ocksa!
De stolta uppvandrarna satt vid porten och at den matsack de hade med sig vantandes pa det stora ogonblicket. Plotsligt sa bryts friden av tva bussar som kommer upp med fullt vakna pensionarer och annat folk som bokstavligt talat borjar springa mot ingangen. Det hela slutar med trangsel mellan de svettiga uppvandrarna och de nyduschade bussakarna vantandes pa de fem minuter innan vakten skulle oppna. I kon fick jag ocksa uppleva en isralit(?) som borjade hota en kvinnlig vakt eftersom han inte fick ta med sig in sin vaska. Han maste nog ha glomt att han befann sig i latinamerika eftersom hon svarade annu varre fast pa spanska.

Det ar svart att beskriva hela upplevelsen med Maccu Picchu eftersom det ar nagot man maste gora sjalv kanns det som. Men efter att ha fatt sin biljett stamplad gick man langs en stig utan att se nagot framfor sig pga. av den tjocka dimman som doljde allt i sin vag men sa plotsligt sa star man framfor en stor stenmur av incastil med tva stigar som man kan valja. Jag valjer att ga upp till utsiktsplatsen for att fa den klassiska "Machu Picchu-vykorts-vyn". Men eftersom dimman fortfarande inte lagt sig sa satt man dar vantandes pa att nagot skulle handa och sa plotsligt efter en timme sa borjar sma kontraster av Machu Picchu visa sig. Tjugo minuter senare har man hela machu picchu framfor sig, magiskt!